Fortsätter ni enstegstäta trots nya larm om fuktskador?

Sedan dess har SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, genomfört ett flertal undersökningar som bekräftar att fasader putsade med metoden enstegstätning har haft omfattande skador, speciellt fasader utsatta för slagregn.

Frågan är vilka - om några - åtgärder byggföretagen har vidtagit?
Risken för fuktskador uppkomna vid fasadkonstruktion med metoden enstegstätning fick stor medial uppmärksamhet vid flera tillfällen förra året. I december 2007 skrev Byggchefen en artikel om enstegstätning och då hade både NCC och JM fullt förtroende för metoden, trots rapporter om fuktskador. Då menade man att det främst berodde på dem som utfört arbetet och inte tekniken i sig. Över ett år efter mögelskandalerna kan man fråga sig vad som har hänt hittills? Har byggföretagen tagit till sig av den oro och kritik som framförts av både husägare och tekniska experter?

Oro för fukt
Metoden med puts på isolering kommer ursprungligen från Tyskland där den användes som tilläggsisolering på murade hus. Under energikrisen på 70-talet började man även använda sig av metoden i Sverige för att ytterligare isolera hus och det med lyckat resultat. Senare började man även isolera träregelväggar med denna metod. Metoden har länge varit allmänt accepterad och de flesta byggföretag i Sverige har använt sig av den. Problemet med detta är att denna metod har senare visat sig innebära en risk för fuktskador när det har använts på träregelväggar.
De första skadorna som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut var med och utredde var byggprojektet vid Hammarby Sjöstad i början av 2000-talet. Därefter genomfördes ett flertal undersökningar angående metoden. Framförallt skadorna kring metoden fick stor medial uppmärksamhet. Störst genomslag fick det förra våren efter artiklar i flera dagstidningar och reportage i både TV och radio. Många husägare var då oroliga över att bo i hus med fuktskador orsakade av putstekniken.
Vad säger då olika byggföretag om enstegsmetoden idag? Byggchefen har pratat med NCC, JM och Skanska:

NCC: Nej
Lovisa Lagerström Lantz är vikarierande presschef på NCC:
- Vi upptäckte problemen på Annehem i Lund under sommaren 2007 och bygger idag inga hus med den så kallade enstegsmetoden. Människor uttryckte stor oro över den här metoden så vi bestämde oss för att inte använda oss av den längre. Vi uppmanar de som bor i ett hus byggt och sålt av NCC och som känner oro för sin fasad att ta kontakt med oss. Vi kommer då ut och gör fuktmätningar direkt på plats.
- NCC har tillsammans med SP och Lunds Tekniska Universitet påbörjat en utförlig undersökning av 201 hus byggda med enstegstätade fasader i bostadsområden i Lund. Anledningen till denna omfattande undersökning är att man vill skaffa sig bättre kunskap om hur tillförlitliga dagens undersökningsmetoder egentligen är. Genom att jämföra resultaten med hus som NCC har byggt tidigare kan man bedöma eventuella skador och få djupare kunskap om skador och även kommande åtgärder. Undersökningen är omfattande och beräknas inte vara färdig förrän vid årsskiftet 2010/11. n

JM: Ja
Lennart Henriz som är chef för verksamhetsutveckling på JM säger:
- Jag känner inte till att vi har haft några stora skadefall med fuktskadade enstegstätningar på våra projekt men vi tar givetvis alla larmrapporter på stort allvar. Det är viktigt att poängtera att det finns flera typer av enstegstätningsmetoder. Använder man sig av rätt metod och på ett korrekt sätt så är det inga problem med det tillvägagångssättet. Jag kan givetvis enbart uttala mig om hur vi ser på metoden och inte hur andra har gjort i frågan. Vi på JM har inte upplevt några omfattande problem.
- JM har vidareutvecklat metoden för att göra den mer stabil och motståndskraftig. Bland annat har de bytt ut den pappklädda gipsskivan som använts tidigare mot en ny skiva som är mer okänslig mot fukt och mögel.
- Skulle det mot all förmodan uppstå fuktskador till följd av metoden så lovar JM att följa upp problemen.  De har även en tioårig byggfelsförsäkring som garanti för att alla kunder skall känna sig säkra på att JM står för kvalité. Skulle det av någon anledning ändå förekomma problem säger JM att de står för eventuella kostnaderna.

Skanska: Ja
Per-Lennart Berg är pressansvarig på Skanska och uttalar sig så här om metoden: 
- Enstegsmetoden är en beprövad metod,  fast under senare år har det framkommit att problem kan uppstå då montaget inte utförts på ett korrekt sätt. När montaget har utförts korrekt, är vår bedömning att det är en fungerande fasadtyp.  Skanska har sedan flera år rekommenderat alternativa lösningar och idag är metoden i princip utfasad.
- Skanska arbetar idag med ett fåtal standardiserade och kvalitetssäkrade ytterväggkonstruktioner. Genom att införa en tydlig intern standard inom företaget har de minskat antalet varianter i sortimentet från cirka 350 till 11 stycken. Fem av dessa varianter berör i första hand flerbostadshus och kontor, medan de resterande sex avser villor och småhus.
- Om det skulle finnas en konkret misstanke om problem med enstegstätade fasader gör Skanska tillsammans med externa företag en undersökning. Utifrån undersökningens resultat tas sedan en individuell handlingsplan fram för åtgärder.
- När det uppstår problem med enstegstätade fasader tar vi vårt ansvar och åtgärdar problemen. Det har vi gjort i samtliga fall där det funnits anledning till åtgärder och det kommer vi att fortsätta göra, försäkrar Per-Lennart Berg.

Efter uttalanden från tre olika byggföretag kan man se att man har valt olika åtgärder vad det gäller debatten kring enstegsmetoden. Sedan fuktproblemen uppdagades har man antingen slutat att använda metoden eller så har man utvecklat den vidare för att göra den ännu mer stabil och pålitlig. NCC har efter stor oro från kunder valt att helt sluta använda sig av metoden. Likaså har Skanska frångått metoden till förmån för andra alternativ. Endast JM fortsätter att använda sig av metoden. Man har hanterat frågan på olika sätt, men samtliga företag tar oron på högsta allvar. Alla garanterar de hög kvalité oavsett vilket företag man pratar med och oavsett vilken metod man använder sig av.      

Text: Christoffer Wernberger
Ur Byggchefen 3-08
 

Sid 1 av 3 sidor  1 2 3 >