Allvarliga brister på svenska byggen

Ytterligare resurser ska dras in och möjligheterna att genomföra inspektioner på arbetsplatser kommer att begränsas.
Alla arbetsolyckor och skador som sker redovisas dessutom inte. Siffran kan vara betydligt högre än de siffror som presenterat hittills. Statistiken tar idag inte hänsyn till utländsk arbetskraft som saknar svenska personnummer och många väljer att inte anmäla skador om de vet att man inte får någon ekonomisk ersättning. Även byggnadsarbetare från bemanningsföretag blir allt vanligare och de redovisas inte heller i statistiken eftersom det går under uthyrning av personal.

Konsekventa brister
Henrik Björklund driver konsultföretaget HB Byggkontroll som arbetar med arbetsmiljö och byggteknik. 2007 publicerade han tillsammans med Anna-Klara Jonsson en rapport från Chalmers som pekade på en rad brister i arbetsmiljön på svenska byggarbetsplatser. Byggchefen har talat med honom för att höra vad hur han ser på situationen. Hans första svar är att han är förundrad över att det konsekvent kan finnas sådana brister på arbetsplatserna.
- Att inte använda säkerhetssele, hjälm och skyddsskor? Eller att ställningar och skyddsräcken saknas helt och hållet? Är det att bedriva seriös verksamhet? frågar sig Henrik Björklund.

Ekonomiska intressen
De kraftiga neddragningarna av Arbetsmiljöverket kommer att göra det ännu svårare att kontrollera säkerheten på landets byggarbetsplatser. Antalet arbetsmiljöinspektörer ska minska från 47 den förste januari 2008 till 42 inspektörer från och med den förste januari 2009. Henrik Björklund är oroad över detta och lyfter fram ytterligare ett problem som han ser allvarligt på.
- Kunskapen om arbetsmiljöfrågor är dålig och acceptansen att bryta mot lagar och regler är stor i byggsektorn. Men framförallt prioriteras ekonomiska intressen framför säkerhet och arbetsmiljö på arbetsplatserna.
När tider pressas för att bygget ska följa en tidsplan förbiser man ofta säkerheten. Det drabbar i slutändan individen på arbetsplatsen.  Tidspress medför ofta stress, vilket kan resultera i att man är mindre uppmärksam på sin arbetsplats, och att man dessutom är mer benägen att ta risker. Men även om pressade tider orsakar brister i säkerheten är det inte huvudorsaken till säkerhetsbristen,  utan det är det kortsiktiga ekonomiska tänkandet som orsakar problem.
Henrik Björklund har flera förslag på hur man kan komma åt problemet med säkerheten och minska riskerna på arbetsplatsen.
En av de viktigaste åtgärderna enligt honom är att Arbetsmiljöverkets inspektörer borde kunna ge vite så fort de ser att det finns brister på en arbetsplats.
- Det måste finnas en motvikt till dagens kortsiktiga ekonomiska tänkande, det ska inte löna sig att strunta i säkerhetsregler. Regelverket måste förändras så att straffavgifter (viten) kan dömas ut omedelbart när allvarliga brister upptäcks. Då skulle nog många företag se en ekonomisk risk i att inte sköta sig.

Bra arbetsmiljö som konkurrensfördel
Henrik Björklund menar inte att det är fel på lagstiftningen i sig, utan att reglerna helt enkelt inte efterföljs. För att komma åt problemet måste man se till att det inte är ekonomiskt lönsamt att strunta i de säkerhetsföreskrifter som finns. Det är först när det blir kostsamt att strunta i säkerhetsregler som företagen kommer att göra något åt problemen enligt Henrik Björklund.
- Företagen konkurrerar inte med bra arbetsmiljö och säkra arbetsplatser, utan genom att inte ha det. Många företag sparar in på arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder för att vinna en upphandling där lägsta pris är överordnat allt annat. Konsekvensen blir att de seriösa företagen som avser följa regelverket tappar i konkurrenskraft mot dem som struntar i det. Det är helt oacceptabelt att de
oseriösa företagen tillåts sätta spelreglerna på svensk byggmarknad.

Dålig planering
Det är oftast platschefen som har utbildning i arbetsmiljöföreskrifter. Men platscheferna har en utsatt och svår roll då de ställs inför många krav från flera håll. Dels har de krav att följa ett schema och budget, samtidigt som säkerhetsbestämmelser ska efterlevas.
- De flesta olyckor hade kunnat planeras bort i ett tidigt skede av projektet. Det är byggherren och projektörerna som ansvarar för att riskbedömningar och förslag på säkerhetslösningar görs redan under planeringen och projekteringen. Det sker mycket sällan utan överlämnas till företagen och platscheferna att lösa. Platschefens roll är mycket svår och de får ofta dåliga förutsättningar för att lyckas, säger Henrik Björklund.

Alla blir vinnare
Det är i grund och botten inte hos platscheferna som problemet är störst. Både byggföretag och byggherrar måste skaffa sig bättre kunskaper och visa mer vilja att ta dessa problem på allvar.
Genom att ha god och realistisk planering för ett projekt kan många av riskerna undvikas. Henrik Björklund tycker framförallt att man ska ha kontinuerlig utbildning för de anställda om de säkerhetsbestämmelser som finns och ge tillräckligt med resurser så att de anställda inte utsätts för onödiga risker.
Utbildning är något som Björklund lyfter fram som en mycket viktigt del i att säkerhetsnivån ska vara tillfredställande. Bristande säkerhetsutbildning på gymnasie- och högskolenivå gör att få lär sig att från grunden beakta de säkerhetsregler som finns. Utbildning gäller dock inte bara på gymnasie- och högskolenivå utan även ute på befintliga arbetsplatser genom att ha återkommande utbildning för anställda om vilka säkerhetsregler som finns.  Om platscheferna skulle få de resurser som de behövde skulle det vara en bra hjälp på vägen mot att få bättre säkerhet på arbetsplatserna. Det skulle dessutom underlätta för platscheferna att utföra sitt jobb mer effektivt.
- Alla tjänar på en säker arbetsplats och på en hög kvalité, avslutar Henrik Björklund.

Text: Christoffer Westergren
Ur Byggchefen 3-08