Jobbtrafficking ett växande problem

När de sedan kommer hit ser verkligheten annorlunda ut. Lönerna kan ligga på runt 20-35 kronor i timmen.
Arbetstagarna bor på byggarbetsplatsen i Sverige. Skadar de sig på arbetsplatsen finns det inga försäkringar, inga löften om fortsatt ersättning och i sämsta fall ingen tillgång till vård.
Håkan Olander och Hans Tilly, förbundsordförande, på Byggnads har lyft frågan om så kallad jobbtrafficking i boken "Jobbtrafficking - Så skapas en ny underklass". De uppskattar att cirka 15 000 utländska personer arbetar i Sverige idag. Cirka hälften av dessa arbetar under farliga arbetsförhållanden med dåliga löner och undermåligt boende. Ofta saknas försäkringar och de invandrare som inte har några papper riskerar att bli utvisade om de skulle skadas.

Växande problem
Redan 1954 enades de nordiska länderna om att avskaffa passtvånget och etablerade den så kallade fria nordiska arbetsmarknaden. Många finländare kom till Sverige under 1960- och 1970-talen och tack vare sina färdigheter i byggbranschen hjälpte de till att bygga en miljon bostäder under tio år. Även norrmännen var mycket aktiva i Sverige under 1980-talet när det var goda tider i Sverige. Många danskar arbetar också i Sverige, främst i Skåne. Detta är ett väl fungerande samarbete i Norden. Men när utomnordisk arbetskraft anskaffas ökar risken för att det blir en fråga om slavarbete, svartarbete, lönebedrägeri, skador på arbetsplatsen, dödsolyckor med mera. Trafficking innefattar ofta ett inslag av påtryckning, falska löften, ibland även våld och fysiskt eller psykiskt tvång, mot personer som antingen aldrig samtyckt eller fått en förskönad bild av vistelsen i det andra landet.
- Det är ett växande  problem i Sverige. Vi har tagit krafttag vad gäller jobbtrafficking inom svenska företag som plockar in arbetskraft från andra länder. Ofta handlar det om duktiga byggarbetare som kommer från närliggande länder såsom Baltikum och Polen, men även från Kina och Thailand. De betalas mycket undermåligt och accepterar tyvärr dåliga arbetsförhållanden. De är tacksamma att kunna skicka hem en lön till familjen. Regeringen måste få igång en diskussion för att förebygga detta osunda arbetsklimat, säger Hans Tilly på Byggnads.

Skjuter runt problemet
Genom sin bok hoppas Byggnads kunna få fackföreningarna ute i Europa att få upp ögonen för jobbtraffickingproblemet. Det krävs ett väl etablerat samarbete
mellan tull, polis, fackföreningar, arbetsgivare och arbetsmiljöverket. Och inte minst måste företagen som utnyttjar utländsk arbetskraft ta sitt ansvar och lyfta frågan. Låglönekonkurrensen måste jämnas ut så att inte "svartlönepolitiken" tar över. Samtidigt tycker Byggnads att arbetsgivarorganisationernas uteslutning av företag är fel metod för att bekämpa jobbtrafficking.
- Genom att utesluta oseriösa företag vältrar de bara över problemet på en annan part. Det är ett strutsagerande från arbetsgivarorganisationerna. Företagen kommer ändå att fortsätta bedriva verksamhet i Sverige och vi är tvungna att teckna hängavtal med dem för att garantera att deras anställda får rätt lön och avtalsenliga villkor, säger Hans Tilly på Byggnads.

Bemanningsbranschen tar avstånd
All utländsk personal som kommer till Sverige för att arbeta behandlas självklart inte lika illa eller luras hit på falska premisser. Inom bemanningsbranschen finns det till exempel en rad företag som hjälper utländska arbetare att komma till Sverige. Ett exempel är bemanningsföretaget Expandera Mera. På deras hemsida kan man välja mellan två språk; svenska och polska. De vänder sig till stor del till byggarbetare i Polen. Jessica Löfström, vd på Expandera Mera, berättar om verksamheten. Hon berättar hur de anställer svenskar och polacker på lika premisser och följer kollektivavtal. De ordnar dessutom bostäder åt samtliga arbetare som kommer från Polen.
På frågan om hur Jessica Löfström ser på jobbtrafficking svarar hon:
- Jobbtrafficking tycker jag är ett felaktigt namn. Jag tycker det är konstigt att man jämför det med prostitutionstrafficking. Det är ju inte så att arbetarna är inlåsta eller tvingas till utsatta situationer, som till exempel unga flickor som tvingas till sex med främmande män varje dag. Dock är det ett problem med yrkesarbetare som kommer till Sverige och blir utnyttjade.
Expandera Mera har startat ett projekt som heter "Stoppa Svartjobb", ett initiativ som ska visa att "svartjobb inte hör hemma i byggbranschen." Genom deras hemsida får man vidare reda på att fonden förvaltas av en styrelse, med representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Men mer information än så kan man inte hitta.
Organiserad brottslighet i byggbranschen är en av faktorerna bakom svartjobben. Sju arbetsgivarorganisationer och fyra fackförbund inom byggbranschen finansierade 2007 tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande Rådet, Brå, en undersökning av den organiserade brottsligheten i byggbranschen. I undersökningen står det bland annat: "Organiserad handel med svart arbetskraft kännetecknas av svarta pengar, det vill säga inkomster, från visserligen lagliga arbeten, men som går till svarta löner och därmed undanhålls från beskattning. Kunden i det legala samhället betalar med vita pengar för en tjänst som utförs svart: svart möter vitt."
Undersökningen påvisade vad som kan tänkas underlätta och möjliggöra brottsligheten i branschen och fokus låg då på fyra viktiga "branschvillkor" - projektform, informella nätverk, kultur samt motsättningar mellan små och stora företag.

Projektform och informella nätverk
I projektformen innebär det att det finns ett varierande behov av arbetskraft och framför allt under lågkonjunktur där man genom svarta löner håller nere kostnader, men även i bättre tider när man i kritiska ögonblick snabbt behöver plocka in mer personal. Förseningar är en annan aspekt som räknas in i projektformen. För att undvika viten vid förseningar är lösningen för många svart arbetskraft.
Det är stor omsättning på människor i branschen. Många känner varandra sedan tidigare projekt, någon som känner någon när man snabbt ska hitta personal, bidrar till att skapa informella nätverk och förmedling av olika tjänster. Lojalitet är också ett ord som nämns - det är viktigt att ställa upp för varandra, att kunna hjälpa till när det behövs. En intervjuad produktionschef i undersökningen "betonar att tillgången till informella nätverk är avgörande för underentreprenörer i kärvare ekonomiska tider då det byggs mindre. I högkonjunktur är kontakter i stället mest värdefulla för kunder och beställare, då det kan vara mycket svårt att få tag på arbetskraft eller maskiner."

Kultur och motsättningar
Kulturen innefattas också i projektformen, där hantverket och yrkeskompetensen går långt tillbaka i tiden. Man ifrågasätter inte sin kollega och man skvallrar inte om tillexempel svartarbete, varken som arbetstagare eller som arbetsgivare. Marknadsklimatet bidrar till konflikter mellan större och mindre företag, vilket också beskrivs i undersökningen: "Storföretagen dumpar priserna till nivåer som omöjliggör för underentreprenörerna att hålla sig till en helt vit verksamhet." Detta är en tes som även facken styrker. De mindre företagarna känner inte att de har något stöd från myndigheterna när det gäller till exempel åtal.
I Brås rapport presenteras en rad olika åtgärder för att minska den svarta arbetskraften i byggbranschen. Den menar framför allt att det är viktigt att "öka anmälningsbenägenheten". Byggbransch-en måste lyfta frågan och avväpna det förhållningssätt som finns till förtegen-heten om vad som händer på arbetsplatser och i olika projekt. Både arbetsgivare och arbetstagare måste våga ta sitt ansvar. En annan åtgärd som nämns är oanmälda besök av Skattemyndigheten. Oanmäld granskning bidrar till att upptäcka både de som arbetar svart men även företagen som använder sig av svartarbete. Och inte bara arbetsgivaren ska  straffas utan även arbetstagaren enligt rapporten.

Text: Caroline Edelstam Molin
Ur Byggchefen 3-08