Lagar, regler och föreskrifter
Allmänt
Arbetsmiljölagen (1977:1160) är den övergripande lagstiftningen för arbetsmiljön på hela den svenska arbetsmarknaden. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Till arbetsmiljölagen finns kompletterande regler i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Det är riksdagen som beslutar om lagstiftningen och regeringen som beslutar om kompletterande regler i förordningen. Till lagstiftning och förordning ger Arbetsmiljöverket på uppdrag av regeringen ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. För byggmarknaden finns det cirka 40st föreskrifter (AFS:ar) och huvudföreskriften för byggverksamhet är AFS 1999:3 "Byggnads- och anläggningsarbete".
Nedan följer ett utdrag av de lagar och regler som gäller på svensk byggmarknad. Avsikten är att belysa de uppgifter och det ansvar som olika aktörer har avseende arbetsmiljön och säkerheten i ett bygg- och anläggningsprojekt. När det gäller hur ett arbete eller arbetsmoment ska utföras hänvisas till de AFS:ar som gäller för respektive område.
Allmänt
Arbetsgivaransvar
Arbetstagaransvar
Underentreprenörer (UE)
Byggherrens ansvar
Uppdragstagare
Byggarbetsmiljösamordnare (BAS)
Byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen (BAS-P)
Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (BAS-U)
Projekteringsansvar
Förhandsanmälan
Arbetsmiljöplan
Skyddsombud
Arbetsgivaransvar
(AML kap 3 § 2-3)
Arbetsgivaren har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Ytterst ansvarig är VD. VD kan delegera ansvaret till underställda chefer som har tillräcklig självständig ställning gentemot företagsledning, tillräckliga ekonomiska och organisatoriska befogenheter och rätt utbildning. Ansvaret kan inte förmedlas till en kollektivanställd.
Arbetsgivare är skyldig att ingripa mot arbetstagare som bryter mot skyddsföreskrifter eller ej använder skyddsutrustning.
Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.
Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.
Arbetsgivaren är skyldig att kartlägga risker och utreda ohälsa och olycksfall samt vidta de åtgärder som kartläggningen ger anledning till.
Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet.
Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet.
Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Sådana instruktioner måste anpassas till varje enskild arbetstagares individuella behov och förkunskaper.
Tillbaka
Arbetstagaransvar
(AML kap 3 § 4)
Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
Arbetstagaren skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.
Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas.
Tillbaka
Underentreprenörer (UE)
(AML kap 3 § 7g)
UE har arbetsgivaransvar för sina arbetstagare. De som samtidigt, eller i tidsmässig anslutning till varandra, bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. Var och en av dem ska se till att den egna verksamheten och anordningarna på det gemensamma arbetsstället inte medför att någon som arbetar där utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. De som bedriver byggnads- eller anläggningsarbete på ett gemensamt arbetsställe ska följa anvisningar från en byggarbetsmiljösamordnade. UE skall lämna uppgifter om risker till byggarbetsmiljösamordnaren på arbetsplatsen och de ska vara inarbetade i arbetsplatsens gemensamma arbetsmiljöplan före det att UE får påbörja några riskfyllda arbeten på arbetsplatsen.
Tillbaka
Byggherrens ansvar
(AML 3:6, AML 4:8, AFS 1999:3 § 7-9)
Byggherren ansvarar för att:
− Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.
− En byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen (BAS-P) utses.
− En byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) utses.
Byggherren befrias inte från ansvar för de uppgifter som BAS ska utföra. Arbetsmiljöverket kan rikta krav mot BAS, byggherren eller båda – allt efter vad som bedöms lämpligt.
Byggherren ansvarar vidare för att:
− En förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas.
− Förhandsanmälan finns anslagen och uppdateras.
− En arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig på arbetsplatsen innan arbetsplatsen etableras.
− Arbetsmiljöplanen uppdateras och anpassas allt eftersom arbetet fortskrider.
− En dokumentation över objektet tas fram.
Ovanstående punkter är straffsanktionerade. Om dokumentation saknas eller ej är uppdaterad är det grund för polisanmälan.
Tillbaka
Uppdragstagare
(AML 3:7c)
Byggherren kan överlåta sitt ansvar till en ”uppdragstagare” om uppdragstagaren självständigt styr projektet (total- och generalentreprenad) och det finns ett skriftligt avtal om ansvarsöverlåtelsen. Finns ett avtal om total- eller generalentreprenad kan alltså byggherrens uppgifter och ansvar enligt arbetsmiljölagen, i de delar som motsvarar uppdragsavtalet, gå över på uppdragstagaren. Byggherren ska visa att erforderligt avtal finns, annars ligger ansvaret kvar på byggherren. Arbetsmiljöverket får om det finns särskilda skäl flytta ansvaret mellan byggherre och uppdragstagare i endera riktningen, t.ex. då byggherren lagt sig i uppdragstagarens planering eller utförande så pass ingående att uppdragstagarens självständighet kan ifrågasättas.
Tillbaka
Byggarbetsmiljösamordnare (BAS)
(AFS 1999:3 § 6)
Det är byggherren (uppdragstagaren) som utser byggarbetsmiljösamordnare (BAS). Byggherren kan utse sig själv. Det finns inga formkrav för att utse BAS men det krävs ett aktivt ställningstagande från byggherren. Det samordningsansvar som åligger BAS och byggherren minskar aldrig arbetsgivaransvaret som varje enskild entreprenör på en byggarbetsplats har.
BAS ska vara antingen juridisk eller fysisk person som förfogar över personer som har den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en BAS enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Samordningsarbetet får endast utföras av personer med rätt kvalifikationer. Byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna hos den BAS som han utsett och hos den personal som denne avser använda i samordningsarbetet. Detsamma gäller om byggherren utsett sig själv.
Tillbaka
Byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen (BAS-P)
(AML 3:7a, AFS 1999:3 § 11-12b)
Byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen ansvarar för följande:
− BAS-P ska samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler som under varje skede av planeringen och projekteringen ska följas i fråga om såväl byggskedet som brukandet av byggnaden eller anläggningen. Det gäller särskilt då frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana arbetsmoment beräknas.
− BAS-P skall delta i planeringen och i ledningen av projekteringen.
− BAS-P skall samordna planeringen och projekteringen med avseende på arbetsmiljön, så att de som medverkar vid planeringen och projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Samordningen ska leda till att utförandet av olika delar av projektet samt av konstruktioner, installationer och liknande inte sammanfaller i ”tid och rum” under byggskedet på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer.
− BAS-P skall upprätta eller låta upprätta en arbetsmiljöplan.
− BAS-P skall utarbeta slutdokumentationen över objektet. Dokumentationen ska vara färdigställd då arbetena avslutats. Den ska beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet.
De två sista punkterna, arbetsmiljöplan och slutdokumentation, är direkt straffsanktionerade och ett delat ansvar med byggherren (uppdragstagaren).
Tillbaka
Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (BAS-U)
(AML 3:7e p 2-5, AML 3:7g, AFS 1999:3 §§ 13-16)
Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet ansvarar för följande:
− BAS-U skall samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället.
− BAS-U skall se till att arbetet tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället samtidigt.
− BAS-U skall se till att entreprenörer som samtidigt eller i tidsmässig anslutning till varandra bedriver verksamhet på arbetsstället samråder och gemensamt verkar för att åstadkomma tillfredställande skyddsförhållanden.
− BAS-U skall delta i planeringen av arbetet och se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas när arbetsmetoder och arbetsutrustning väljs, när olika arbeten samplaneras och när tidsplanering görs.
− BAS-U skall se till att allmänna skyddsregler för arbetet utfärdas.
− BAS-U skall organisera en skyddsverksamhet tillsammans med de entreprenörer som är verksamma på arbetsplatsen.
− BAS-U skall säkerställa att entreprenörer på arbetsplatsen följer de arbetsmiljöregler som tillämpas på arbetsstället.
− BAS-U skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsstället.
− BAS-U skall se till att allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls, t.ex. ställningar.
− BAS-U skall se till att ansvaret för speciella skyddsanordningar klargörs, t.ex. liftar.
− BAS-U skall se till att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas.
− BAS-U skall se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen och genomföra alla anpassningar så att innehållet stämmer överens med de förhållanden som råder på arbetsplatsen.
− BAS-U skall ha överinseende över kontrollen av att tekniska anordningar (kranar, liftar etc.) är besiktigade och provade, att förare av tekniska anordningar har tillräcklig kompetens och att förare i förekommande fall har erforderliga tillstånd.
− BAS-U skall se till att uppgifter finns om vart man ska vända sig om företrädare för BAS-U inte finns tillgänglig på arbetsplatsen. Det skall alltid gå att få tag på en eller flera kontaktpersoner då arbeten pågår.
Tillbaka
Projekteringsansvar
(AML 3:6-7; AFS 1999:3 §§ 5-5b)
Med projekteringsansvar menas det ansvar byggherrar och projektörer har för att en god arbetsmiljö blir möjlig, dels i den färdiga byggnaden eller anläggningen dels under tiden denna byggs.
Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.
Arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar i projekteringen ska under varje skede av planeringen och projekteringen, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.
Byggherrens och projektörernas projekteringsansvar framgår av AFS 1999:3 §§ 5-5b. Nedan redovisas paragraferna 5-5b i sin helhet. Projektörerna ska, inom ramen för sina uppdrag, följa det som i 5–5b §§ föreskrivs byggherren.
5 § Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller:
1. objektets eller anläggningens placering och utformning
2. val av byggprodukter
3. val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element
4. val och utformning av stomkomplettering
5. val av installationer och deras placering samt
6. val av inredningar
5 a § Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen vidare se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden:
1. Byggtiden och tiderna för deletapperna ska vara så väl tilltagna att arbetena kan utföras i sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall undviks.
2. Transporter av byggmaterial, rivningsmassor och utrustning ska kunna ske på ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt.
3. Etableringsområdet ska normalt vara så stort att de kontor, personalutrymmen m.m. som behövs för all verksamhet på byggarbetsplatsen får rum utan att det blir för trångt.
5 b § Byggherren ska se till att planering och projektering utförs i så god tid före arbetenas utförande att det är möjligt att samordna arbetena utan att arbetsmiljörisker uppstår på grund av tidsbrist vid samordningen.
Inför rivning, ombyggnad, renovering av ett objekt ska byggherren se till att riskerna med hälsofarligt material beaktas. En inventering av sådant material ska göras innan arbetet påbörjas.
Syftet med bestämmelserna i § 5-5b är att de som upprättar och samordnar bygghandlingarna redan vid planeringen och projekteringen gör de riskbedömningar och visar på sådana lösningar som behövs för att säkerheten ska bli godtagbar i byggskedet. Entreprenörens möjligheter att planera och genomföra arbetena på ett ur arbetsmiljösynpunkt bra sätt skall därmed underlättas.
Tillbaka
Förhandsanmälan
(AFS 1999:3 § 7)
Byggherren ska, innan arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket om arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och det vid något tillfälle sysselsätts mer än 20 personer samtidigt, eller om det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500. Byggherren ansvarar för att ett exemplar av förhandsanmälan finnas uppsatt väl synligt på byggarbetsplatsen och att den uppdateras regelbundet.
Tillbaka
Arbetsmiljöplan
(AFS 1999:3 § 12a)
Arbetsmiljöplanen är ett styrdokument och ett hjälpmedel för en säker och trygg arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbete. En arbetsmiljöplan skall vara upprättad och finnas tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras och före det att några arbeten påbörjas.
En arbetsmiljöplan skall upprättas om arbeten med ”särskild risk” enl. AFS 1999:3 § 12a skall utföras eller om arbetet omfattas av en förhandsanmälan. Syftet med en arbetsmiljöplan är att alla på arbetsplatsen skall känna till:
A. de ordnings- och skyddsregler som gäller
B. hur skyddsarbetet på arbetsplatsen är organiserat
C. de särskilda risker som finns identifierade i projektet samt de skyddsåtgärder som skall vidtas för att undvika de identifierade riskerna
D. hur samordning skall ske på ett fast driftställe som är gemensamt arbetsställe
Tillbaka
Skyddsombud
(AML kap 6 § 2-7)
På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud skall utses även på annat arbetsställe, om arbetsförhållandena påkallar det. Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet.
Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombud skall inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i AML.
Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning.
Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa kan skyddsombud bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. För skada till följd av att arbetet avbryts är skyddsombud fri från ersättningsskyldighet.






Tipsa en vän