Chefens arbetsmiljöansvar
Tipsa en vän
Förkortningar som används i texten:
BAS-P = Byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen
BAS-U = Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet
Arbetsmiljöansvaret
Förhandsanmälan
Tillstånd och anmälan för rivning av asbest
Tillstånd och anmälan för andra kemiska ämnen
Arbetsmiljöplan
Arbetsplatsrond/Skyddsrond
Plan för uppförande, användning och nedmontering av ställningar
Krav på medicinska kontroller i arbetet
Anmälan av allvarlig olycka eller tillbud
Anmälan av arbetsskada/personskada
Rutiner vid olycka
Arbetsmiljöansvaret
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Arbetsgivaransvaret gäller även för inhyrd personal. Det är företagets VD som är ytterst ansvarig. VD kan delegera ansvaret till underställda chefer som har rätt utbildning, tillräckliga ekonomiska och organisatoriska befogenheter, tillräcklig självständig ställning gentemot företagsledning.
På en bygg- och anläggningsarbetsplats är det normalt platschefen eller arbetsledaren som har arbetsmiljöansvaret och som är utsedd att sköta byggarbetsmiljösamordningen för utförandet (BAS-U).
Checklistan för chefens arbetsmiljöansvar
Det är byggherren som ansvarar för att förhandsanmälan lämnas in till Arbetsmiljöverket och att den finns anslagen på arbetsplatsen. Förhandsanmälan ska vara Arbetsmiljöverket till handa då arbetena påbörjas. Normalt har BAS-U uppgiften att förhandsanmälan finns anslagen på arbetsplatsen och att den hålls uppdaterad. Då förhandsanmälan uppdateras behöver inte någon ny anmälan skickas in till Arbetsmiljöverket.
Blankett för förhandsanmälan kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/dokument/blanketter/Forhandsanm_bygg.pdf
Det är byggherrens skyldighet att undersöka om asbest förekommer i befintlig byggnad innan arbetet påbörjas. Asbest och asbesthaltigt material får hanteras och rivas endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket. Ansökan om tillstånd skall lämnas till Arbetsmiljöverket av den arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra rivning. Ansökan lämnas till det distrikt där arbetsgivaren har sitt huvudkontor. Den som erhållit tillstånd får påbörja ett rivningsarbete först när anmälan om rivning lämnats till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetet skall utföras. Uppgifterna skall ha kommit in till distriktet senast två arbetsdagar innan rivningen skall påbörjas.
Blanketter för ”ansökan om tillstånd” och ”anmälan om rivning” av asbest kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/blanketter/asbest/
Enligt Arbetsmiljöverkets regler krävs det tillstånd och/eller anmälan för arbete med kemiska och biologiska ämnen som är cancer- och allergiframkallande, reproduktionsstörande samt bekämpningsmedel (t.ex. vissa träskyddsmedel). Dessutom måste verksamheter anmälas som kan medföra risk för allvarlig kemikalieolycka.
Mer om tillstånd och anmälan för kemiska och biologiska ämnen se Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/teman/kemitillstand/tillstand/
Arbetsmiljöplanen är ett styrdokument och ett hjälpmedel för en säker och trygg arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbete. En arbetsmiljöplan skall upprättas om arbeten med ”särskild risk” enl. AFS 1999:3 § 12a skall utföras eller om arbetet omfattas av en förhandsanmälan. Det ska bara finnas en arbetsmiljöplan på en arbetsplats. Den ska vara gemensam och omfatta allt arbete och alla aktörer på arbetsplatsen. Syftet med en arbetsmiljöplan är att alla på arbetsplatsen skall känna till:
- de ordnings- och skyddsregler som gäller
- hur skyddsarbetet på arbetsplatsen är organiserat
- de särskilda risker som finns identifierade i projektet samt de skyddsåtgärder som skall vidtas för att undvika de identifierade riskerna
- hur samordning skall ske då bygg- och anläggningsarbete utförs på fast driftsställe som är gemensamt arbetsställe med pågående verksamhet (skola, butik, industri etc.)
Det är byggherren som bär huvudansvaret för att arbetsmiljöplanen finns upprättad men arbetet med att upprätta planen kan utföras av någon annan. En arbetsmiljöplan skall vara upprättad och finnas tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras och före det att några arbeten påbörjas. Arbetsmiljöplanen skall vara arbetsplatsspecifik och följa projektet från början till slut. Den skall hållas aktuell och revideras efter hand som arbeten förändras, tillkommer eller färdigställs. Det är BAS-U som ansvarar för att arbetsmiljöplanen revideras och hålls aktuell i projektet.
Ordnings- och skyddsreglerna ska anpassas för respektive arbetsplats. De ska vara tydliga och kortfattade, t.ex. ”förbandslåda hänger på väggen vid entrén i arbetsboden” och ”skyddshjälm skall alltid användas, undantaget arbeten inomhus i hus B”. Överlämna ej åt läsaren att tolka reglerna på egen hand.
Varje entreprenör/arbetsgivare ska identifiera och analysera de arbeten som medför särskild risk enligt AFS 1999:3 § 12a. Därefter ska de åtgärder beskrivas som ska vidtas för att undvika de identifierade riskerna. Riskanalyser och åtgärdsbeskrivningar för arbeten med särskild risk ska utföras av såväl entreprenören som under- och sidoentreprenörer. Inget arbete får påbörjas före det att skyddsåtgärder för att undvika riskerna tagits fram och arbetats in i arbetsmiljöplanen. BAS-U ansvarar för att riskanalyser och åtgärdsbeskrivningar från under- och sidoentreprenörer arbetas in i den gemensamma arbetsmiljöplanen.
Innehållet i arbetsmiljöplanen ska förmedlas till alla på arbetsplatsen och de som beträder byggarbetsplatsen ska följa de ordnings- och skyddsregler som utfärdats, gäller även besökare. Utländska byggnadsarbetare ska kunna ta del av informationen i arbetsmiljöplanen på ett språk de behärskar.
Mall för arbetsmiljöplan kan laddas ner från AMP-guiden:
http://www.ampguiden.net/
För mer information om identifiering och analys av risker se SBUF:s folder ”Riskhantering”: http://www.sbuf.se/documents/praktiskahjalpmedel/Riskhantering_webb.pdf
Blankett för ”Riskhantering i produktionen” kan laddas ner från SBUF:s hemsida:
http://www.sbuf.se/documents/praktiskahjalpmedel/Riskhantering_bl.pdf
Vid en skyddsrond går man igenom arbetsplatsens skyddsverksamhet. I skyddsronden deltar BAS-U, skyddskommittén eller andra representanter/skyddsansvariga, skyddsombud och berörda arbetstagare.
För mer information se SBUF:s folder ”Arbetsplatsrond”: http://www.sbuf.se/documents/praktiskahjalpmedel/Arbetsplatsrond_webb.pdf
Blankett för arbetsplatsrond/skyddsrond kan laddas ner på SBUF:s hemsida:
http://www.sbuf.se/documents/praktiskahjalpmedel/Arbetsplatsrond-Skyddsrond_blankett.pdf
Blankett för arbetsplatsrond kan laddas ner på SBUF:s hemsida:
http://www.sbuf.se/documents/praktiskahjalpmedel/Arbetsplatsrond_blankett.pdf
Enligt 14 § AFS 1990:12 ”Ställningar” är det obligatoriskt att upprätta en plan för uppförande, användning eller nedmontering av ställning. Planen ska upprättas av en kompetent person, med hänsyn taget till ställningens komplexitet. Planen ska inte sändas in till Arbetsmiljöverket men de kan begära att planen tillhandahålls i samband med tillsyn.
Mall för ställningsplan kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida:
http://www.av.se/dokument/blanketter/blankett_stallning.pdf
När en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete (SAM) visar att det är motiverat att genomföra medicinska kontroller av arbetstagarna ska arbetsgivaren erbjuda dem sådana kontroller. Arbetsgivaren skall oavsett riskbedömning enligt SAM ordna med medicinska kontroller av arbetstagarna vid:
- arbete som innebär exponering för bly och kadmium
- arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm: asbest, kvarts (t.ex. sten-/betongdamm) och vissa syntetiska oorganiska fibrer
- arbete som innebär exponering för härdplaster (t.ex. fogskum)
- arbete som innebär stor fysisk påfrestning: höjdarbete i master och stolpar, rök- och kemdykning samt dykeriarbete
För arbeten enligt punkterna a, b och d samt för vissa arbeten enligt punkt c skall de medicinska kontrollerna resultera i en tjänstbarhetsbedömning.
Arbetsgivaren skall oavsett riskbedömningen enligt SAM erbjuda arbetstagarna
medicinsk kontroll vid:
- arbete som innebär exponering för vibrationer samt
- nattarbete
Läs mer om medicinska kontroller i arbetet på Arbetsmiljöverkets hemsida och i AFS 2005:6: http://www.av.se/dokument/afs/AFS2005_06.pdf
Arbetsgivaren ska anmäla allvarliga tillbud, olyckor och dödsfall till Arbetsmiljöverket. Anmälan ska ske så snart som möjligt efter det inträffade. Anmälan kan ske via telefon eller Arbetsmiljöverkets hemsida. Olyckor och tillbud ska utredas av arbetsgivaren.
Blankett ”Anmälan av allvarliga tillbud, olyckor och dödsfall” finns på Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/blanketter/paragraf2/index.aspx
Blankett för ”Utredning av olycksfall och tillbud” finns på Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/dokument/blanketter/intern_blankett_olycksfall_tillbud.pdf
Alla olyckor och tillbud ska inte anmälas Exempel på sådana situationer är att:
- händelsen inte inträffar i arbetet
- händelsen inträffar under resa till eller från arbetet
- verksamheten är inte yrkesmässig
- den/de skadade/drabbade är besökare, anhöriga eller andra som inte omfattas av arbetsmiljölagen.
Tillbud ska bara anmälas om tillbudet har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Har inga personer befunnit sig i arbetsområdet behöver det därför inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Däremot ska arbetsgivaren utreda tillbudet.
Exempel på olyckor och tillbud, som inte ses som tillräckligt allvarliga, och som därför inte behöver anmälas till Arbetsmiljöverket är:
- enklare sårskada som medför mindre blödning
- stukning, sträckning av leder och muskler i armar och ben
- konflikter på arbetsplatsen som inte innefattar våld eller hot om våld
- någon snubblar eller halkar utan att skadas och utan att man kan se några allvarligt komplicerande omständigheter i övrigt
Arbetsgivaren ska anmäla arbetsskador och personskador till Försäkringskassan.
Blanketter och information för anmälan av arbetsskada/personskada till Försäkringskassan finns på Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/blanketter/arbetsskada/index.aspx
På varje arbetsställe ska det finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Det skall säkerställas att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. På lämpliga ställen skall finnas anslag med uppgift om:
– var utrustning för första hjälpen finns
– vilka personer som kan ge första hjälpen
– telefonnummer till utryckningsfordon, samt
– adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället
Anslaget skall vara utformat så att det lätt känns igen.
Alla har rätt till första hjälpen. Därmed ska det finnas minst två personer tillgängliga på varje arbetsställe som är utbildade på och kan ge första hjälpen. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen hålls aktuella. Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. Vid alla arbetsställen skall i tillräcklig omfattning finnas utrustning för första hjälpen. Den skall vara varselmärkt med skylt och vara lätt att komma åt. Där det finns risk för att ämne som kan ge ögonskada kan stänka eller på annat sätt komma in i ögat, och där omedelbar ögonspolning behövs för att hindra skada, skall anordning för ögonspolning finnas i omedelbar
Information om första hjälpen och krisstöd finns Arbetsmiljöverkets broschyr ”Första hjälpen och krisstöd”: http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_534.pdf
På arbetsplatsen skall man känna till var närmast anhörig kan kontaktas i händelse av olycka. Det är viktigt att den uppdateras.
Annhöriglista kan laddas ned här: anhoriglista.doc