Menar du allvar?
Med en valrörelse strax bakom oss är det inte konstigt om man spyr på tomma löften, men även annars är jag mentalt allergisk mot människor som sätter mål utan att haka på ett eget personligt åtagande, utan att brinna för förverkligandet.
När man ifrågasätter om de menar allvar ser de bara förvånade ut.
Det vimlar av människor som lovar brett men håller tunt. När de gör det för egen del är det bara patetiskt, ibland tragiskt, men det drabbar mest dem själva. När offentliga personer och chefer/ledare gör utfästelser och formulerar mål som till intet förpliktar, aldrig följs upp och inte verkställs, då drabbar det andra och bör bekämpas.
Ett exempel på att "inte mena allvar" är när byråkraterna skickar ut sina luntor till linjecheferna. Förmodligen önskar de innerst inne att verksamheten kunde läggas ner och alla anställda övergå till att fylla i blanketter och följa föreskrifter. Arbetsledare kan komma i kläm något alldeles förskräckligt i organisationer som inte tyglar sina byråkrater. Jag hade nyligen ett utvecklingsuppdrag åt en liten enhet (200 anställda) inom en gigantisk organisation (över 10 000 anställda totalt). En av linjecheferna där räknade ut att om han skulle följa alla administrativa direktiv, anvisningar och förordningar som verklighetsfrånvända byråkrater inom olika staber tar fram i ett ständigt flöde, skulle han få mindre än tio timmar per vecka över till faktiskt arbete!
Agera målmedvetet
För att hävda verksamhetsfokuseringen i denna stormvind av distraktioner gäller det att utmana sig själv och sin personal med "riktiga" mål = göra ett bra jobb och ha kul under tiden! Målmedvetenhet är en stimulerande och hälsobefrämjande faktor i allas liv, men då måste vi själva göra oss målinriktade, inte bara passivt ta emot en målformulering från någon annan. Målmedvetenhet är dessvärre en bristfaktor i mångas liv. Att så är fallet för den miljon svenskar som har gått i bidragsfällan är ganska uppenbart, men att det även gäller för många som jobbar får anses förvånansvärt. Avsaknad av engagerande och entusiasmerande mål är dock den vanligaste orsaken till uttråkning på arbetsplatsen. Delvis är detta varje anställds eget ansvar, men det är också chefens/ledarens ansvar att känna sitt manskap och sätta mål för var och en på rätt utmaningsnivå. Det är också chefens ansvar att följa upp och visa att han/hon menar allvar! Den anställde å sin sida visar att han/hon menar allvar genom att agera målmedvetet, d v s förändra sitt beteende så att målet kan nås.
Nyfikenhet och öppenhet
Det sägs att man kan bedöma storleken på en människas själ genom att se honom/henne djupt i ögonen. Jag måste medge att det är oerhört spännande att möta andras blick med nyfikenhet och öppenhet. För det mesta är det inspirerande och ger anledning att känna glädje och samhörighet, men ibland blir man ganska nedslagen av den tomhet man möter, Ibland kan man använda sig av en kinesisk metod för att diagnostisera själslig vilsenhet av det "futtiga" slaget. Jag tänker på personer som bara vill ha "business as usual" och slippa avvikelser från rutinerna. Långvarig brist på målmedvetenhet kan få fäste genom att kännas bekvämt.
Media vilseleder
Det är ganska vanligt nuförtiden att människor drunknar i den förvrängda massmediala beskrivningen av vad som är "normalt" och vad livet går ut på. Gradvis förlorar de kontakten med sina egna värderingar och sin egen verklighet. I perioder har vi nog allesammans haft en släng av denna själsliga smitta, då vi börjat göra våra beteendeval utifrån andra drivkrafter än det vi innerst inne tycker är viktigast, och börjat sjunka ner i en halvdöd själslig dvala befriade från stressande utmaningar.
Utmana och stimulera
Min kamrat Lasse jobbade några år i ett storkök. Han har räknat ut att han under den tiden kokade över 300 000 potatisar, men han påstår att han inte minns en enda av dem! Jobbet var för tråkigt och enahanda och ostimulerande. Dagarna flöt ihop till ett grått töcken vars innehåll snabbt tonade bort i glömskans dimma. Inget fel i att koka potatisar, men de kan bli för många! Mänskliga själar kräver ett visst mått av omväxling och stimulans för att trivas och frodas. Nyckeln till detta är att utmanas. Om inte omgivningen och omständigheterna utmanar och stimulerar en, får man utmana sig själv. Och då är det säkrast att mena allvar!
Östafrikanskt ordspråk:
En människas livsmod visar sig inte i ord utan i handling.
Kinesiskt ordspråk:
Bästa sättet att bedöma en människas verkliga storlek är inte att väga henne, utan att se vad det är hon bekymras av och blir upprörd över.
Claes Malmström
Ur Byggchefen 0406
Det finns ingen kommentar på texten. Bli den första!
Skriv en kommentar till texten i formuläret nedan:
